I morse åkte jag in till Bjurholm och hälsocentralen för att ta itu med min onda höft, är lite less på att det ska vara så jobbigt att ta sig ut i naturen och för den delen också ibland bli stående mitt på köksgolvet. Medan jag satt i väntrummet ringde min telefon och en man presenterade sig men jag hörde inte riktigt vad han sa så det tog en stund innan jag på dialekten förstod att det var Per-Ole från Finland som var i andra änden. De, Per-Ole, Lisbeth, Jessika, Bengt och deras två pojkar, var på campingen i Angsjön och skulle på älgfarmen och sedan leta sig ut till Karlsbäck, han skulle nog hitta dit. Efter läkarbesöket fick ja g en blåslampa i baken och irrade in på Konsum för att inhandla både fikabröd och middagsmat för att ha något att bjuda på, frysen är nämnligen tom efter semestern. På väg tillbaka över fjället mötte jag en husbil som jag misstänkte innehöll mina gäster och mycket riktigt de visste inte var de var så det var bara att be dem leka följa John. Hemma blev det en kort kaffestund och lite prat om det viktigaste som har hänt i släkten sedan sist vi träffades. De hade brottom eftersom de skulle både hinna älgens hus och ÖB i Umeå innan de for vidare mot Stockholm. Tycker att nästa gång de planerar Sverigeresa ska de planera in minst två dagar i Karlsbäck och inte nedast två timmar. Läkarbesöket då, ja det tog ca 1 timme och det var inte bara den onda höften som undersöktes utan det blev lite andra prover som togs så få se nu hur frisk man egentligen är.